Idag hade vi helt EXTREMT bra undervisning om lovsång och tillbedjan med Steinar. Han talade om den hierarkiska ordningen som vi har som treeniga människor med ande, själ och kropp, och hur vi kan tillbe Gud med allt vi är och har. Problemet för oss när vi ska tillbe är ofta att vårt känsloliv säger "jag känner inte för det här". En felaktig undervisning är då att det inte är "äkta" tillbedjan att faktiskt fatta ett viljebeslut och ändå tillbe. Om dina tankar tänker på allt annat och dina känslor skriker "blää" kan du fortfarande med din vilja bestämma dig för att rikta in tankarna på Jesus, öppna din mun och tala eller sjunga ut sanningar om Gud - så att känslolivet sedan kan följa efter! När vi kommit hit kan sedan Guds ande (i vår ande) 
leda oss vidare i tillbedjan i ande och sanning med allt vi är. Idealet är, när man tränat sig i att i ren vilja tillbe Gud, att Den Helige Anden direkt drar oss in i tillbedjan och vi bara helt utan förhinder VILL vara hos Jesus.Hierarkisk ordning i vårt väsen som människor:
1. Anden. (Den del av människan som vår kultur förnekar existerar, men som är en högst verklig del av oss. Här bor Guds Ande när vi tagit emot Jesus.)
2. Själen – viljan.
3. Själen – tankarna.
4. Själen – känslorna.
5. Kroppen.
Denna undervisning är egentligen, i alla fall borde vara, basic för en kristen. Men tyvärr har vårt tillbedjanstänk präglats av postmodernismens hollywood-"vad du känner är sant"-kultur. Basic basic är förstås "Varför ska vi tillbe Gud?". Det som är lite läskigt är att många kristna inte ens kan svara på det. Jag kan svara på i ett annat inlägg, eftersom jag gärna vill ta det lite mer grundligt. Lovsång och tillbedjan är lite av min hjärtefråga.
Rebecca
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar