Att vandra i Guds nåd

Jag tänkte dela lite av vad jag fått ut av att läsa boken "Att vandre i Guds nåde" av Steve McVey. Tyvärr finns den inte översatt till svenska, men den finns på engelska ("Grace Walk"). Rekommenderar den starkt till samtliga kristna, speciellt om du tycker att livet med Gud oftast är ganska tungt och fullt av strävan. Det som jag skriver här nedan är egna tankar, dock väldigt baserade på mina intryck från boken.

Vad är nåd?

• Vi fått nåd från den död vi förtjänande genom vår synd (mercy), och att vi fått nåd till Jesu liv och allt vad det innebär (grace). 
• Nåd är kort och gott att vi inte gjort någonting, men att Gud har gjort allting för att vi ska kunna få en upprättat gemenskap med honom. 
• Nåd innebär också, att även efter att vi tagit emot syndernas förlåtelse och blivit frälsta så finns det ingenting vi kan göra eller prestera för att ”förtjäna” det Jesus vill ge.

”Men nu har Gud uppenbarat en rättfärdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om – en rättfärdighet från Gud genom tron på Jesus Kristus, för alla dem som tror. Här görs ingen åtskillnad. Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud, och utan att ha förtjänat det blir de rättfärdiga av hans nåd, eftersom han har friköpt dem genom Kristus Jesus.”
Rom 3:21-24

Varför är det så viktigt att vi förstår vad nåd är?
 

• För de flesta kristna är det lätt att förstå att vi är frälsta enbart av nåd. Det är dock ibland svårare för oss att förstå hur nåden fortsätter att verka efter att vi blivit frälsta. 
• Att inte leva i uppenbarelsen av nåden leder ofta till en syn att det är vad jag presterar som kristen som definierar Guds acceptans, och till och med Guds mått av kärlek för mig. 
• Det handlar djupast om vilken gudsbild jag har. Om Gud för mig är någon som belönar mig när jag gör rätt och straffar mig när jag gör fel, kommer det att påverka hela mitt sätt att leva. Det kommer automatiskt att leda till ett liv i strävan efter att ”lyckas” som kristen.

• Problemet är att ingen egentligen klarar av att leva som kristen - förutom med Jesu liv i oss genom Guds ande. Vi kan inte prestera oss till att förtjäna Guds liv, kärlek och välsignelse.
• Uppenbarelsen om att leva i nåden är det som gör att vi inte längre lever som slavar, utan förstår att vi är Guds barn.

”Men när tiden var inne sände Gud sin son, född av en kvinna och född att stå under lagen, för att han skulle friköpa dem som står under lagen och vi få söners rätt. Och eftersom ni är söner har Gud sänt sin sons ande in i vårt hjärta, och den ropar: ”Abba! Fader!” Alltså är du inte längre slav, utan son. Och är du son har Gud också gjort dig till arvtagare.”

Gal. 4:4-7

• Jag tänker på den hemmavarande sonen i berättelsen om det förlorade sonen i Lukas 15. Sonen som bodde på gården blev stött av att hans bror fick ett sånt kärleksfullt välkomnande, fastän han inte gjort sig förtjänt av det. När den hemmavarande sonen konfronterar sin pappa med att berätta hur han strävat och arbetat och ändå inte fått någonting, säger pappan ”Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt”. Den hemmavarande sonen hade levt i lögnen att han var tvungen att förtjäna sin del av pappans tillgångar med gärningar, när han faktiskt hade haft tillgång till allt hela tiden – genom nåd.

Vad vill det säga att vandra i Guds nåd?

• McVey skriver mycket om att ”vara i Kristus”. Det handlar om en aktiv vila. 
• En vila i att jag inte kan göra något eller undvika att göra något, för att Gud ska älska mig mer eller mindre. 
• En vila i att Jesus redan har betalt priset och att Fadern har skänkt mig allt med honom. 
• En vila i att Gud är god och älskar mig och vill mig allt gott. 
• En vila i att det inte är genom någon människas styrka eller kraft, utan genom Andens kraft jag klarar av att leva som kristen.

”Vad vill Gud ha av oss? Han vill bara ha oss. Inte våra löften. Inte våra intentioner. Inte ens det vi gör för Honom. Allt ordnar sig om vi bara vilar i Hans armar och låter Honom handla genom oss. Vilken glädje och lättnad! Det är inte ett passivt sätt att leva på, men ett liv fullt av frid när vi aktivt vilar i Honom och Han gör det som behövs. Det är ett nådeliv, och det är helt förunderligt.”

(Citat från boken, översatt till svenska)

Rebecca

Veien & vardag

Igår och idag hade vi undervisning med Fredrik Skoglund. Jag har bestämt mig för att då och då skriva ärande inlägg om lärarna. När jag presenterar Veiens lärare, säger jag också något om skolan, vilket kan vara intressant för er som inte känner till Veien.

Det var rätt länge sen sist Fredrik undervisade, och jag insåg igår hur mycket jag uppskattar när han gör det. Vi har honom i "Gamla testamentet" och har hittills gått igenom från skapelsen i 1 Mosebok till förbundsarken och tabernaklet i sista kapitlet 2 Mosebok, (har då även haft Sverre Skilbreid i samma ämne). Fredrik är så bra på att få i princip varje del av de gamla texterna intressanta, med att måla ut detaljer i texter, visa på olika sätt som berättelserna illustrerar och är profetiska bilder av Jesus och frälsningen. Han kan också i princip få ut ett helt förkunnelsepass från en liten vers och relatera det till vårt liv idag och vår relation med Gud. Sen så skrattar man väldigt mycket på hans timmar. Man kan räkna med 3-4 roliga historier under varje lektion med Fredrik. Dessutom är Fredrik den som hinner se alla i klassen under loppet av en dag och slänga ut ett gäng kramar och uppmuntrande ord till alla som behöver det.

I måndags åkte Liza hem efter en veckas besök här. Liza, som är en vän från Umeå, kom hit för att få något från Gud men hon var lika mycket här för att ge! Liza har gått på Veien för två år sedan och känner många här. Tack Liza för att du förgyllde min vardag här och gav oss så massa av goda ord, visdom och kunskap! Keep on preaching!

I veckan händer mycket! I morgon kväll firar hela klassen, plus ledare/lärare och frivilliga*, Thanks Giving. Det blir party all night long! Sen på fredag ska jag på öppet hus, inflyttningsfest/födelsedagsfest hos Ingrid, Ragnhild och Rebecka. På lördag har Linda i klassen bjudit in alla som vill till sin villa på häng och diverse roligt! Ser fram emot dessa kvällar! Att så mycket sker betyder dock att jag ikväll ska ta itu med en del, bland annat städning och bokläsning.

Simma lugnt i Guds kärleks hav!

*Frivilliga: Folk som gått Veien bibelskole förra året, eller något år tidigare, och som frivilligt hjälper till på bibelskolan med diverse olika saker, t.ex. leder lovsång eller planerar olika saker. Att vara frivillig är lite som ett "extra" år att växa också, eftersom man tränas av ledarna och kan delta i undervisningen med klassen.

Rebecca

När himmelriket tränger fram

Idag har vi haft en helt awesome gudstjänst! - Igen! Jesusfelleskapets "Jesusfester" är bara helt otroligt bra! Fastän jag går på bibelskola varje dag och varje dag från en massa gott från Gud, så är det som att Gud totalt överträffar allt det på Jesusfesterna. Det är så skönt att ha en familj, även här. Jag har nu tre familjer, min naturliga, Christ For People (församling i Umeå) och Jesusfelleskapet. Gud är så god! Idag ledde Steinar oss i lovsången "Blessed be Your name", som råkar vara lite av Christ For People's signaturmelodi! Tänkte på er då, Cfp-folket! Guds godhet och nåd över allt ni är och allt ni står i!! Love u!!

Jag hittade lite anteckningar i min mobil från när jag läste Bill Johnsons "När himmelriket tränger fram". Tänkte dela de saker som fastnade i mitt hjärta av att läsa boken. Om du inte läst den - LÄS den!

• Guds närvaro genom Anden är A och O. Han är i mig för min skull och Han är över mig för andras skull! "En flaska är inte full förrän den rinner över".
• Namnet antikrist visar på att fienden står emot smörjelsen, alltså Guds Ande i oss. (Kristus: smord). "Den som syndar mot Anden blir inte förlåten". Anden är högt aktad i gudomen! Antikrists ande är emot det Gud gör genom sin Ande.
• Anden lockar mig alltid utanför min komfortzon, och ofta utanför mina tankar om vad Gud kan göra. Anden är tröstaren för att Han måste trösta oss när vi är för rädda för att gå på vattnet. Han är den som uppmuntrar oss att vi kan vinna slagen!
• Många församlingar lever i fruktan att bli bedragna, och vill därför kunna kontrollera allt som sker. Detta gör att Anden inte får utrymme att göra det Han vill och antikrists ande får inflytande genom religiositet. Man ger inte utrymme i församlingen för Guds närvaro och kraft.
• Jesus sa inte "Mina får känner mitt Ord" utan "Mina får känner min röst". Bibeln är Guds Ord, men det måste alltid bli bekräftat av Guds Ande. Bokstaven dödar, men Anden ger liv. Vi måste vara i Guds närvaro för att lära känna Hans röst.
• Det är inte möjligt att känna Gud utan erfarenhet och upplevelse av Honom. Det är bara genom gemenskap med Honom vi kan förstå Honom. Komplexiteten i Hans Ord gör oss beroende av Anden för att över huvud taget kunna ana vem Gud är.
• Anden leder mig, uppenbarar och ger mig kraft att vara och göra det Ordet säger.
• Andens kraft är inte till för att "segra över synden" - det har Jesus redan gjort och vi är nya skapelser i Kristus! Vi behöver kraften till att frimodigt söka det mirakulösa och omöjliga livet med Gud. 
• Guds karaktär och rättfärdighet byggs inte in i oss genom vår ansträngning. Den utvecklas när vi slutar att sträva och lär oss att överlämna oss helt till Hans vilja! Tro handlar om vila!

Om du inte förstår dessa punkter, eller allmänt funderar över något, så kan du gärna fråga mig. Eller så läser du boken :)

Rebecca

Rapport från Skien

Teamturen till Skien (11-13 nov) gick mestadels ut på att connecta med, uppmuntra och inspirera en Norska kyrkan-församling som fanns där. Det var första gången ett Veien-team var i Skien. Teamet, (9 personer, varav 2 ledare), delades upp för att bo i två olika hem. Det var otroligt lyxigt! Bäddade sängar, god lagad mat per dag och otrolig gästfrihet i övrigt! Vi blev väldigt bortskämda :)

David, Sindre och Marte.

Det var väldigt inspirerande att vara i en församling i statskyrkan vars ledare var så hungriga på mirakelliv, under och tecken, mer av Guds närvaro, tillbedjanskultur och förnyelse och väckelse i sin bygd! När prästen delade sitt hjärta och församlingens vision satt vi alla helt tagna. Fantastiskt!

Vi hängde mest med några av ledarna, ungdomsledare och ungdomsgruppen. Vi deltog i två ungdomsmöten där Peter (lärare på Veien) predikade och vi i teamet betjänade i förbön/profetisk ministry etc. Församlingen har redan sen i mars varit ute på gatorna i Skien och evangeliserat, ungefär på liknande sätt som vi gör på Veien. Vi hakade på dem ut på lördagen och vi fick inspirera varandra.

Det var några som blev helade under loppet av helgen, bland annat en kvinna i sin nacke och en kille i sina knän. Förutom det fick flera personer i ungdomsgruppen och ledarna förbön och uppmuntrande ord in i sina liv. Folket som hängde med oss hela helgen var mycket uppmuntrade och inspirerade av vårt besök och hoppades att vi från Veien skulle komma fler gånger. Och vi hade en fantastisk helg! Här är lite bilder:

Peter.

Helt otroligt vacker statskyrka!

Sindre och Helene.

Peter och Ingela.

Ett av de underbara paren vi bodde hos.

Ungdomar i kyrkan vi besökte.

 

Rebecca

Kvinna helad från ryggsmärta

Detta är ett vittnesbörd från teamet som åkte till Alta på en veckas teamtur för några veckor sen. Ett litet smakprov av vad Gud gör!

Jag har börjat på en förkunnarskola för folk som längtar efter att börja förkunna. Det är undervisning varvat med praktik/träning. Det är bra mycket mer utmanande än jag trodde det skulle vara, men det är så bra! Att anta utmaningar är bästa sättet att växa! På tisdag kväll ska jag vara beredd att hålla en 10 minuter lång predikan. Sitter just nu och bearbetar tankarna och intrycken från Anden och skriver ner saker. Det är kul! Jag ska ta mina första baby-steg på området och "inta nytt land". Oh yeah! Det är spännande att känna Jesus. Ibland så spännande så man måste påminna sig själv att det är värt priset..

Just nu har jag en del att prioritera före ett rapport-inlägg från förra teamturen, men håll ut - det kommer!

Rebecca

Lovsång i Nygårdsparken, Bergen

Fotot i tidningen.

I fredags när vi hade evangelisering var vi i en park i Bergen som är känd för att vara ett ställe för folk som vill sälja, köpa och bruka droger. Tanken var att vara där både för att tillbe Jesus och genom det dra ner Guds närvaro och skifta atmosfären, men också prata med människor, be för dem och sånt som vi vanligtvis gör på gatorna. Jag och mitt team och ett annat team hade som uppdrag att stanna vid gitarren och vara i tillbedjan och bön, medan andra i klassen gick runt och pratade med och välsignade människor. Det var bara så fantastiskt att lovsjunga Jesus där! Vi gjorde detsamma på gatorna i Kristiansand när vi var där. Jag bara älskar att sjunga lovsånger mitt ute bland folk, i en miljö där Jesus sällan blir upphöjd. Det blir en sån påtaglig kontrast mellan mörker och ljus i atmosfären. Jag pratar förstås om den andliga atmosfären, som är minst lika, egentligen mer verklig än den fysiska tillvaron. En journalist/fotograf fotade oss och bilden hamnade i en tidning som "dagens bild". Kul! Arne filmade oss också (i smyg) när vi stod där och sjöng. Ingen preformance-sång alltså, men filmen visar i alla fall lite av vardagen på Veien Bibelskole. Enjoy!

Rebecca

Tankar om tillbedjan 2

Idag hade vi helt EXTREMT bra undervisning om lovsång och tillbedjan med Steinar. Han talade om den hierarkiska ordningen som vi har som treeniga människor med ande, själ och kropp, och hur vi kan tillbe Gud med allt vi är och har. Problemet för oss när vi ska tillbe är ofta att vårt känsloliv säger "jag känner inte för det här". En felaktig undervisning är då att det inte är "äkta" tillbedjan att faktiskt fatta ett viljebeslut och ändå tillbe. Om dina tankar tänker på allt annat och dina känslor skriker "blää" kan du fortfarande med din vilja bestämma dig för att rikta in tankarna på Jesus, öppna din mun och tala eller sjunga ut sanningar om Gud - så att känslolivet sedan kan följa efter! När vi kommit hit kan sedan Guds ande (i vår ande) leda oss vidare i tillbedjan i ande och sanning med allt vi är. Idealet är, när man tränat sig i att i ren vilja tillbe Gud, att Den Helige Anden direkt drar oss in i tillbedjan och vi bara helt utan förhinder VILL vara hos Jesus.

Hierarkisk ordning i vårt väsen som människor:
1. Anden. (Den del av människan som vår kultur förnekar existerar, men som är en högst verklig del av oss. Här bor Guds Ande när vi tagit emot Jesus.)
2. Själen – viljan.
3. Själen – tankarna.
4. Själen – känslorna.
5. Kroppen.

Denna undervisning är egentligen, i alla fall borde vara, basic för en kristen. Men tyvärr har vårt tillbedjanstänk präglats av postmodernismens hollywood-"vad du känner är sant"-kultur. Basic basic är förstås "Varför ska vi tillbe Gud?". Det som är lite läskigt är att många kristna inte ens kan svara på det. Jag kan svara på i ett annat inlägg, eftersom jag gärna vill ta det lite mer grundligt. Lovsång och tillbedjan är lite av min hjärtefråga.

Rebecca