Smaka och se att Gud är god!

Hejs svejs! Idag har vi varit och välsignat folk på gatorna! Yippie! Det är inte så magiskt eller konstigt som det kanske låter, vi gör bara det det som Jesus gjorde när han gick på jorden och visade oss hur man kan leva som människa fylld av Guds ande. Tänkte nu ge er lite vittnesbörd från dagen.

Den utmaning jag hade till mig själv var att klara av att vara den som tar initiativet att inleda ett samtal med någon eller några. Det jag mest sa var bara typ "Hej, vi går runt här på gatorna och vill sprida Guds godhet genom att bara välsigna och be för folk. Så vi tänkte höra om det är något som ni skulle vilja att vi bad för, och om vi får lov att göra det?". Det är liksom de första sekunderna som är svårast, när folk tittar underligt på en för att man bryter den skandinaviska kulturen med att faktiskt börja prata med en vilt främmande människa. Första utmaningen kanske egentligen var att bli "ansvarig" i min grupp, vi som skulle gå tillsammans, med två som aldrig gått på gator och välsignat förr och en som var lika ovan som jag. Men det gick väldigt fint för oss alla, kändes någorlunda naturligt liksom.

Efter att ca fem-sex personer tackat nej till förbön kände jag mig i alla fall nöjd med att jag vågat gå fram till dessa människor, och insåg att ett nekande till att få förbön inte var det värsta i hela världen. Huvudsaken är att människor känner sig sedda, respekterade och älskade. Det kan de känna lika mycket av ett varmt leende och ett "ha en god dag".

Två tidigare Veien-elever, Oscar och Ingrid, stod och snackade med ett gäng tonårsgrabbar när jag kom och ställde mig med dom. De höll då precis på att be för en kille som hade smärta i sitt knä. De frågade killen hur det kändes, han sa att från en skala från 0 (ingen smärta) till 10 (mycket smärta) hade det gått från 7 till 4. Bättre alltså! Vi bad igen och när vi frågade igen sa han "det är helt borta"! Yeay!! Sen sa hans kompis att han var förkyld och hade ont i halsen. Vi bad för honom och det blev bättre. Vi bad igen och han sa att det blev mycket bättre! Yeay God! Sen fick jag och Ingrid uppmuntra en kille med att vi både såg kreativitet och musik i hans liv. Det stämde och han blev jätteglad :)

Park i Bergen

Sen hängde jag med några andra på Bystationen. Först fick jag vara med Trine och Arne och uppmuntra några tjejer med lite profetiska ord som vi upplevde att Gud gav oss till dem. Senare stod Steinar och Eimund och snackade med några ungdomar, och där i gänget var det bland annat en kille som hade ont i ryggen av ryggskott. Vi bad för honom, sen frågade vi hur det kändes. Först kände han ingenting så vi bad igen. Nu var det lite bättre. Efter den tredje gången sa Arnfinn åt honom att ställa sig upp och böja ryggen och testa. Han gjorde det och sa "det är ingen smärta kvar". Halleluja!!

Sen när vi stod där ett gäng, innan vi skulle bege oss hemåt, så kom jag på en sak. För två dagar sen när jag tänkte på att vi skulle gå ut på gatorna så önskade jag lite av Gud. Jag sa "jag vill se 3 helanden och ge minst 1 profetiskt ord till någon". Jag fick det jag önskade! Jag tror jag ska önska mer nästa gång ;) Inte för att kvantiteten är viktig i sig. Det är bara det att Gud älskar alla människor och Han önskar att de ska få en smak av hur god Han är, och ju fler desto bättre förstås!

Det bästa med det här är att detta livet är något för alla kristna! Det är ju precis det Jesus sa, "Vänta tills ni har fått Anden och kraften från höjden" och "De gärningar som jag gjort, och STÖRRE, ska ni göra". Ordet kristen betyder ju "smord", och Jesus Kristus är den mest normala kristna personen som vandrat på jorden. Genom det Han gjorde på korset har vi tillgång till himlen! Och vi kan ge det vidare till andra! Är det inte fantastiskt?

Rebecca