En "normal" dag på Veien bibelskole

Hur ska man beskriva den här dagen? Dagen när jag hade ett av mina absolut starkaste möten med Gud mitt på torget i Bergen! Det var fantastiskt att bara bli helt fri från alla tankar om att inte skämma ut sig, och bara bli helt (bokstavligen) nedtryckt av Guds närvaro på marken. Konstigt? Ja, från ett mänskligt perspektiv, men väldigt väldigt normalt när mäter med Jesu mått. Ibland när personen Gud bestämmer sig för att komma lite närmare, så klarar liksom inte människokroppen av det, och man kan till exempel ramla ner på marken. Väldigt konstigt om man inte tror på en levande Gud som kan komma nära oss - väldigt normalt om man gör det.

Vi gick alltså på gatorna idag, som vi ska göra varje fredag, och gav människor "en smak av himlen". Jag och Helene, som jag gick med, fick be för fyra personer. Vi bad för och uppmuntrade en romsk kvinna som satt och tiggde. Sen bad vi också för ett gäng killar som hade fysiska behov. Två av dem hade smärta när det tränade, vilket gjorde att de inte precis då kunde kolla om de blivit helade. Sen fick vi också uppmuntra med profetiska ord till några fler personer.
Det starkaste för mig var nog när jag och Ingrid pratade med en kille och jag fick en tanke från Gud om att hans pappa var död. Jag frågade "Jag fick bara en tanke om din pappa. Hur är det med honom, är han sjuk eller något?". Han svarade "Han dog när jag var tolv". Han pratade av sig massor och öste ut sitt hjärta. Vi fick möjlighet att uppmuntra honom mer och berätta att Gud älskar honom och vill vara hans pappa. Vi fick inte be för honom, men det var gott att få så in goda ord in i hans liv.

Återigen, jag berättar dessa vittnesbörd av två anledningar: 1. För att ge Gud äran för det Han gör och med det att Han blir större för Dig! 2. För att vittnesbörd om vad Jesus gjort skapar tro, och när Du tar till dig ett vittnesbörd och säger "Gud, det där vill jag också vara med om" så finns det en förlösande kraft i vittnesbördet. Jag frågar folk nästan dagligen om vittnesbörd om vad Gud gjort i deras liv, eller genom deras liv, för att få tag i detsamma. Deras vittnesbörd skapar tro i mig om att Gud kan göra detsamma med mig.

Det var förresten helt fantastiskt väder i Bergen idag! Sol och säkert 23 plusgrader (eller mer). Nu klockan halv åtta på kvällen är det ca 18 grader ute. En del folk gick omkring i linne och shorts på stan idag. Fantastiskt med lite "bonussommar" :)

Rebecca

Gilla min blogg på facebook för uppdateringar: Här

Bergens bönehus

På onsdagar efter skolan har vi något som kallas för bönehus. Visionen är att ha ett bönehus som är igång alla timmar alla veckans dagar all the time. Tills vi kommit dit så kör vi kl. 13.30-15.30 varje onsdag. Att ha bönehus innebär helt enkelt ett hus där man ber, tillber och lovsjunger. Detta gör vi med böner, sång, musik och konst. Det finns så många sätt att tillbe Jesus på! Ett fantastiskt sätt är genom att måla. Jag bara älskar alla kreativa uttryck, som sång, dans, konst, foto etc! Gud har skapat oss i sin avbild: kreativa! :)

Se gärna den här videon för att få en liten inblick i hur onsdagseftermiddagarna kan se ut:

 

 

Rebecca

 

Alla i klassen välsignade av teamturerna!

Igår hade vi första skoldagen efter teamturerna vi gjorde i helgen. Så två timmar av dagen ägnades åt att de olika teamen rapporterade vad som hänt på teamturerna. Det som präglade alla turerna var god gemenskap tillsammans och stark Gudsnärvaro. Det var helt fantastiskt att sitta och lyssna på vad Gud hade gjort i och genom personer i klassen! Så uppmuntrande! Efter att team nr 2 varit uppe och berättat så fylldes hela rummet bara av Guds glädje! Flera av oss började skratta utan att kunna sluta och många jublade och ropade! Det var strax efter att Steinar kort pratade om vikten av att bli fylld av Guds ande. Det var som att Gud kom och manifesterade det som talades ut. Visst vet ni att alkohol och droger bara är dåliga kopior på Guds ande? Den "vin" som Gud ger, skapar inga bråk, inga minnesluckor och ingen bakfylla! Hela gårdagen blev präglad av samma sak; att vara full av Guds ande och glädjen som Han ger! Flera i klassen var påverkade av Guds närvaro under lektionerna som följde också. Underbart!

Vad hände på teamturerna då, rent konkret? Några exempel:

På gatorna:
- En man som levde ett alkoholiserat liv fick ett starkt möte med Gud. Han fick prata av sig, be om förlåtelse och han fick ta emot Guds frid.
- En person blev helad i knäet.
- En person som inte kunde räta upp sitt finger, kunde efter förbön räta fingret nästan helt.
- En kille som hade en styv nacke, fick sin nacke upplöst efter förbön.
- Två tjejer fick profetiska ord in i sitt liv.
Det var fler som blev helade och fick profetiska ord, men kommer inte ihåg detaljerna.

I teamen:
- Alla teamen hade haft uppmuntringsrundor där alla fått profetiska ord in i sitt liv.
- En tjej hade fått kunskapsord på ett helt nytt sätt.
- En tjej tog stora steg när det gäller att våga ta kontakt med folk på gatorna.
- Några fick ett starka möten med Guds kärlek.
- En tjej hade aldrig upplevt Guds närvaro så starkt dittills.
Sen gjorde Gud självklart mycket mer i och genom oss än vad som blev sagt under rapportrundan!


Till sist vill jag bjuda på ett program om kaffe som Arne (Veien frivillig medarbetare) och Eimund (en i Veien-klassen) har gjort. Eftersom jag gillar kaffe så gillar jag detta :)

Rebecca

Rapport från Førde!

Igår kom jag hem från teamturen till Førde. Det har varit en mycket bra helg! Vi hade en massa gemenskapstid och bara myste! Några höjdpunkter var bland annat på fredagkvällen då vi ägnade lång tid åt att uppmuntra och profetera över varandra, och när vi på lördagskvällen lekte en massa lekar och hade skoj! Vi var också ute på gatorna, det var frivilligt på fredagkväll och på lördagen var vi alla ute. Teamet såg några personer bli helade och några personer fick profetiska ord in i sitt liv. Själv var jag väldigt trött på fredagkvällen, så jag gick mest omkring och välsignade stan. På lördagen gick jag, Arne, Camilla och Tine till ett tivoli för att be för folk. Det var dock inte så mycket folk där, men jag, Arne och Camilla åkte en karusell. Det skulle jag dock inte ha gjort, för det gjorde att jag mådde illa så gott som hela tiden vi var kvar i stan. Jag fick till slut i mig en kebabtallrik när illamåendet så småningom försvann.

Det helgen betydde för mig var bara att få vila och glädja sig med vänner. Jag kände mig älskad, både av teamet och av Gud och vi hade fantastiska stunder i lovsång. Ser redan fram emot nästa teamtur (som ska vara en hel vecka lång)!

Bilder från helgen:

Cassie.

Alf-Kåre.

Helene.

Camilla, Arne och Olianne.

Arne.

Helene och Camilla.

Olianne.

Smaka och se att Gud är god!

Hejs svejs! Idag har vi varit och välsignat folk på gatorna! Yippie! Det är inte så magiskt eller konstigt som det kanske låter, vi gör bara det det som Jesus gjorde när han gick på jorden och visade oss hur man kan leva som människa fylld av Guds ande. Tänkte nu ge er lite vittnesbörd från dagen.

Den utmaning jag hade till mig själv var att klara av att vara den som tar initiativet att inleda ett samtal med någon eller några. Det jag mest sa var bara typ "Hej, vi går runt här på gatorna och vill sprida Guds godhet genom att bara välsigna och be för folk. Så vi tänkte höra om det är något som ni skulle vilja att vi bad för, och om vi får lov att göra det?". Det är liksom de första sekunderna som är svårast, när folk tittar underligt på en för att man bryter den skandinaviska kulturen med att faktiskt börja prata med en vilt främmande människa. Första utmaningen kanske egentligen var att bli "ansvarig" i min grupp, vi som skulle gå tillsammans, med två som aldrig gått på gator och välsignat förr och en som var lika ovan som jag. Men det gick väldigt fint för oss alla, kändes någorlunda naturligt liksom.

Efter att ca fem-sex personer tackat nej till förbön kände jag mig i alla fall nöjd med att jag vågat gå fram till dessa människor, och insåg att ett nekande till att få förbön inte var det värsta i hela världen. Huvudsaken är att människor känner sig sedda, respekterade och älskade. Det kan de känna lika mycket av ett varmt leende och ett "ha en god dag".

Två tidigare Veien-elever, Oscar och Ingrid, stod och snackade med ett gäng tonårsgrabbar när jag kom och ställde mig med dom. De höll då precis på att be för en kille som hade smärta i sitt knä. De frågade killen hur det kändes, han sa att från en skala från 0 (ingen smärta) till 10 (mycket smärta) hade det gått från 7 till 4. Bättre alltså! Vi bad igen och när vi frågade igen sa han "det är helt borta"! Yeay!! Sen sa hans kompis att han var förkyld och hade ont i halsen. Vi bad för honom och det blev bättre. Vi bad igen och han sa att det blev mycket bättre! Yeay God! Sen fick jag och Ingrid uppmuntra en kille med att vi både såg kreativitet och musik i hans liv. Det stämde och han blev jätteglad :)

Park i Bergen

Sen hängde jag med några andra på Bystationen. Först fick jag vara med Trine och Arne och uppmuntra några tjejer med lite profetiska ord som vi upplevde att Gud gav oss till dem. Senare stod Steinar och Eimund och snackade med några ungdomar, och där i gänget var det bland annat en kille som hade ont i ryggen av ryggskott. Vi bad för honom, sen frågade vi hur det kändes. Först kände han ingenting så vi bad igen. Nu var det lite bättre. Efter den tredje gången sa Arnfinn åt honom att ställa sig upp och böja ryggen och testa. Han gjorde det och sa "det är ingen smärta kvar". Halleluja!!

Sen när vi stod där ett gäng, innan vi skulle bege oss hemåt, så kom jag på en sak. För två dagar sen när jag tänkte på att vi skulle gå ut på gatorna så önskade jag lite av Gud. Jag sa "jag vill se 3 helanden och ge minst 1 profetiskt ord till någon". Jag fick det jag önskade! Jag tror jag ska önska mer nästa gång ;) Inte för att kvantiteten är viktig i sig. Det är bara det att Gud älskar alla människor och Han önskar att de ska få en smak av hur god Han är, och ju fler desto bättre förstås!

Det bästa med det här är att detta livet är något för alla kristna! Det är ju precis det Jesus sa, "Vänta tills ni har fått Anden och kraften från höjden" och "De gärningar som jag gjort, och STÖRRE, ska ni göra". Ordet kristen betyder ju "smord", och Jesus Kristus är den mest normala kristna personen som vandrat på jorden. Genom det Han gjorde på korset har vi tillgång till himlen! Och vi kan ge det vidare till andra! Är det inte fantastiskt?

Rebecca

Himlen på jorden!

Vår Pappa, du som är i himlen. Låt Ditt namn bli helgat. Låt Din vilja ske, som i himmelen så också på jorden.

Det är det vi ska göra i morgon! Hela bibelskoleklassen ska helt enkelt gå ut på gatorna i Bergen och ge människor en smak av himlen på jorden! Jesus sa att Guds rike har kommit nära. Det betyder ungefär att alla den himmelska världens skatter är tillgängliga för oss genom tron på Jesus! Det betyder att vi kan välsigna människor på samma sätt som Jesus välsignade människor när han gick på jorden!

Den här filmen är lite exempel på hur det kan gå till och vad som kan hända när man låter människor smaka på himlen genom att visa Guds kärlek genom sitt liv:

 

Rebecca

Lite tankar om tillbedjan

Från och med i tisdags började vi med bön & lovsång från kl. 7 varje morgon. Det är frivilligt att komma den tiden, annars börjar vi obligatoriskt med lovsång från kl. 8.30 varje morgon. Jag har varit där från sju nu två mornar i rad. Det som är så underligt är att tiden bara går så snabbt! När klockan är 9 och vi ska börja med lektion så har jag tänkt "okej, det kändes max som en timme". Tiden bara försvinner när man bara är i Guds närhet. Gud är alltid nära, men det sker så mycket när man bara ställer sin själ, kropp och ande i fokus på Honom.

Under de här veckorna på Veien har jag lärt mig mer om hur man kan vila i Guds närvaro. Det som är så paradoxalt med tillbedjan är att det kan vara allt från dans, höga rop och vild sång samtidigt som det kan vara att bara ligga tyst på golvet och inte säga ett enda ord. Jag har nog mer fungerat mer i den "offensiva" delen av tillbedjan. Men jag har lärt mig mer att bara vara, ta emot och faktiskt ge Gud en chans att tala, eller bara ge mig mer av Hans kärlek. Tillbedjan handlar ju egentligen mest om kommunikation med Gud. Jag säger vad jag tycker om honom, kanske genom sång - Han säger vad Han tycker om mig när jag bara är stilla - jag skrattar för att Han är så god - Han visar mig kanske en bild i min tanke när jag bara vilar - jag säger vad jag tycker om Honom - osv osv. Tillbedjan är inte så svårt, om man bara förstår att det enkla syftet med det är att ha en relation med en person. Personen Gud.

Här följer lite fler bilder från församlingshelgen med Jesusfelleskapet. Längst ner en video från helgen, där Joaquin berättar ett av de många vittnesbörden han delade med oss.

 

Rebecca